Förberedelser
Förlossningen närmar sig med stormsteg. Riktigt snabba stormsteg. Men först kommer julen och allt det där.
Jag hade som inte tänkt att fira jul i år, utan bara låta julen smyga förbi utan stress så att jag kan fokusera på bebis och allt som måste fixas. Men jag vet faktiskt inte hur det blir, om vi stannar hemma eller åker någonstans.
Jag har inte så jätte stor lust att åka någonstans, Men vi får se vad Andreas vill. Jag är inte omöjlig.
I helgen var syster och Atti hem, så vi öppnade julklapparna då. Och fikade. Jag har i princip fikat nonstop hela helgen. Jag blir inte mätt så det är svårt att sluta.. Jag vet inte vart denna vansínniga hunger kommer ifrån, men det ska bli skönt när bebis är ute och jag kan minska min magsäck igen. På det naturliga sättet alltså. Att äta mindre så att den vänjer sig. För nu äter jag lika mycket som Andreas, om inte mer. Hehe. Och inte minst kunna röra mig som folk igen. Fatta vad skönt att kunna böja sig ner och knyta skorna utan att få ont i magen, eller gå fortare än snigelfart och inte få sammandragningar.
Bebis har varit lite lugn de senaste dagarna, men nu rullar h*n omkring därinne och även fast det gör ont i revbenen så är det skönt att h*n rör på sig. Min rygg har börjat göra ont å, vissa sittpositioner funkar inte alls längre. Men det är förståeligt, både jag och bebis väger ju en del. Måste vara riktigt trångt där inne nu.
Just nu sitter jag och funderar på en kopp te och ska kika på tradera en sväng. Det är så kul där. Idag hämtade jag faktiskt ut ännu ett paket därifrån, som jag budade hem för ingenting. Den hade legat på ica i flera dagar och det stod att posten hade skickat avsieringar till mig på både mailen och sms, men jag hade inte fått nått. Så jag gick dit och det löste sig iallafall. Hämtade även ut kina post. Och imorgon kommer förhoppningsvis ett annat paket som jag har beställt till bebis.. Hehe..
Nu är vi i princip redo för bebis. Bara lite småsaker kvar.
Jag är dock inte alls redo för att föda. Och kommer nog aldrig bli det.. Men jag har ju inget annat val längre. Ett måste att gå igenom förossningen för att få träffa bebisen. Men det ska nog gå bra. Annars får vi helt enkelt göra det bästa av situationen. Och sen, klarar andra det så klarar jag det!